11:57:19
Samtal med läkaren
Men eftersom Juni har så problem med förstoppning skulle hon prata med en annan läkare om dom skulle sätta in någon medicin.
Läste häromdagen om förstoppning när man har fel på sköldkörteln (jag har fel på min, och min ena bror fick äta medicin mot det), frågade läkaren och hon sa att det är extremt ovanligt att det inte visar sig på PKU-testet och att en bebis sedan får det. Så hon tyckte inte vi skulle behöva testa henne för det. Men jag tjatade och sa att det måste ju vara ärftligt. Så i mars ska vi till sjukhuset för blodprover, undersökning och förmodligen ta prov för sköldkörteln.
Känner verkligen att dom gett upp.. I början tyckte jag läkaren var jätte bra, och hon förstod verkligen oss. Hon sa helatiden att en bebis på 5 månader ska kunna sova bra då och då osv. Men nu har hon inget att säga, om jag inte tjatar i stort sett.
Är det verkligen såhär vi ska ha det?
Jag är helt medveten om att att bebis oftast inte sover bra, och jag har aldrig sagt eller menar att hon ska sova 8 timmar på raken. Utan det jag hoppas på är att få ha en pigg/glad bebis som kan sova 5 timmar någon gång ibland, och vakna utan att skrika eller gråta och förmodligen ha ont.
uscha hoppas det vänder snart..
Ja vi träffade ju en specialist på akuten en gång i november å det är tack vare henne som dom tog oss på allvar å vi fick testa mediciner osv. Men nu får vi aldrig träffa henne utan bara en massa underläkare som bara springer å frågar henne om allt vi frågar om så tycker vi borde få komma direkt till henne igen men icke..
Sist vi träffade läkarn tappa jag verkligen förtroendet, jag berättade om miltons viktnedgång å att han inte växte osv, men det togs inte på allvar, jag frågade "när tas sånt på allvar då?" och hon svarade att det var allvarligt när föräldrarna uppfattade barnet som trött, PRECIS VAD JAG SITTER Å SÄGER ATT HAN ÄR sa jag då, men hon ryckte p åaxlarna å sa att dietisten skulle få kolla hur mkt han äter... Å blabla bla, hon brydde sej inte ett smack, jag sa att han regerar på bröd å pasta så det vågar jag inte ge honom men neeej det kunde inte vara så enligt henne.
Däremot tog dietisten mej på allvar, visst han kanske inte har en allergi men han kan va känslig, så refluxen blir värre..
Nu efter 1,5 vecka utan sädesslag har han sovit jätte bra motför innan, å idag fick jag veta att han äntligen gått upp! och jag blev såå glad å han hade dessutom växt, 500g å 1,7 cm på 2 veckor! Å han som stått still i längd å tappat vikt innan!
Nu känner jag hopp igen å håller tummarna för att vi hittat orsaken, å den läkarn vi träffade sist vill jag aldrig träffa igen...
Kram på er å hoppas det löser sej å ge dej inte, tyvärr verkar det som idagens läge att man får leta fram sina svar själv, jag tackar familjeliv för det var där ja fick tipset :D
Men varför slutade ni med medicinen så snabbt?